Diamonds are forever

Jag har en förkärlek till allt som tycks vara svart. Min blogg likaså.
Jag döljer aldrig ärr, och jag pratar sällan om dom.

Jag tycker att perfektion är tilltalande. Folk stör sig på mig för att
jag ''spelar'' så ''fruktansvärt diplomatisk''. Jag tilltalar folk för att
jag är lojal - mot alla utom mig själv. Jag föraktar alkohol och
otvivelaktigt avskyr personer utan moral och självständighet. Jag
hatar aldrig och jag älskar sällan. Jag har aldrig kännt den riktiga
kärleken folk ständigt pratar om. Aldrig älskat en person på det
sättet. Men jag har klarat mig rätt bra och här är jag nu. Sexton år
efter vintern jag föddes. Läser juridik i gymnasiet som om det vore det
självklaraste på vår runda lilla planet. Ibland så  jävla euforisk att jag
knappt står ut med mig själv. Ibland så svart att andra knappt står
ut med mig.



På återseende.