Diamonds are forever

Imorse vaknade jag av att solen lyste upp hela mitt rum. Så jävla
mysigt måste jag säga. Nu kan sommaren inte vara så långt borta.

Sitter annars och lyssnar på låten nedan och tänker. Inte på något
speciellt, utan om allt. Bara tänker, utan att komma någon vart.
I för sig så vet jag inte vart jag vill komma med mitt grubblande men
några svar ville jag nå...

Tror ni på ödet? Ni vet, att allt sker av en anledning. Att inget lämnas
åt slumpen? Det gör jag nu. Jag tror på att om folks handlingar
påverkar dig negativt/possitivt så lämnas inget åt slumpen. Varken
förhållanden, vänskap eller kontakt som leder till ett slut är en slump.
Allt sker av en anledning, det märker man förr eller senare.